Näringsrika (eutrofa) sjöar finns vanligen i södra och mellersta Sveriges slättområden. De ligger ofta på lerjordar i trakter med intensivt jordbruk och de är artrikare än näringsfattiga sjöar Eutrof (grek eu= väl, god, äkta. trofe= näring) betyder näringsrik. Eutrofa sjöar är således näringsrika; de karakteriseras av neutralt eller svagt basiskt pH -värde och riklig växtlighet av till exempel bladvass och gul näckros på grund av brunjord eller åkermarker omkring som orsakar ett tillskott av närsalter och kalk 2.1.3 Eutrofa sjöar Denna sjötyp är av naturen eutrofierad och förekommer främst i dalgångar eller på slätter under HK. Detta medför att sjöarnas tillrinningsområden är mycket stora. Det är vanligt att dessa vatten även har passerat genom flera andra sjöar och vattendrag - Näringsrika (eutrofa) sjöar Näringsrika sjöar utmärks av rik växtlighet till följd av vattnets höga halt av näringsämnen. Hög produktion medför stora mängder plankton och därmed ett lågt siktdjup. Sjöar av eutrof typ ligger oftast i slättområden och omges av åkrar eller lövskog Sjöar som är eutrofa har en rik växtlighet och dess vatten innehåller höga halter av näringsämnen. Sjöar som är oligotrofa är motsatsen till eutrofa, dvs att växternas produktion är låg och att vattnet innehållar låga halter av näringsämnen. Båda dessa former av sjöar kan i stor grad medföra konsekvenser
Eutrofa sjöar är näringsrika. Någon exakt gräns mellan näringsfattig och näringsrik sjö finns inte, utan alla varianter mellan ytterligheterna förekommer. Fosfor i sjöar . Fosfor är det näringsämne som begränsar växternas produktion i sjöar. Tillgången på ämnet avgör om sjön är eutrof eller oligotrof Oligotrofa (näringsfattiga) och eutrofa (näringsrika) sjöar. Djupasjön i Gislaveds kommun i Småland, Sverige. Oligotrof sjö (näringsfattig) Barrskog; Näckrosor; Notblomster (enbart i näringsfattiga sjöar) Eutrof (näringsrik) sjö. Bladvass; Inte mycket skog; Åkermark; Krankesjön i Lunds kommun är en typiskt eutrof sjö
Eutrofa sjöar - Hög produktion på grund av höga halter av fosfor och kväve Mesotrofa sjöar - Detta namn används för sjöar som ligger i mitten av skalan mellan oligotrofi och eutrofi Dystrofa sjöar - Låg produktion på grund av starkt färgat vatten av humusämne Örlen är en näringsfattig sjö där siktdjupet kontinuerligt har ökat sedan 2012 men har under senaste åren minskat något. Unden (som saknar mätningar efter 2013) är en mycket näringsfattig sjö med mycket stort siktdjup. Värde för Viken 2017 samt Östen 2018 är tvåårsmedelvärden då det saknas mätvärde för föregående år Naturligt eutrofa sjöar och småvatten med hög biologisk produktion och artrika samt generellt näringskrävande växt och djursamhällen. Vattnet är näringsrikt och välbuffrat, klart eller relativt grumligt. Sjöhabitatet omfattar stranden upp till me-delhögvattenlinjen Olika typer av sjöar I Sverige finns nästan hundratusen sjöar och de har olika karaktärer. Våra fjäll- och skogssjöar är oftast oligotrofa (näringsfattiga) medan slättsjöarna är eutrofa (näringsrika). Detta påverkar den biologiska artrikedomen och flest arter finner vi i grunda sjöar med vassbälten som fågelsjön Tåkern i Östergötland Näringsfattiga sjöar - Oligotrofa sjöar Sötvattensvegetation: Näringsfattiga (oligotrofa) sjöar finns vanligen i norra och mellersta Sveriges mer höglänta områden, ofta över den så kallade högsta kustlinjen. De ligger vanligen på sandig mark i trakter utan intensivt jordbruk och är mer artfattiga än näringsrika sjöar
Eutrofa sjöar är vanliga vid omkringliggande podsoljordar. I eutrofa sjöar är siktdjupet vanligen kortare än i oligotrofa sjöar. Under kompensationsnivån kan ingenting leva. Kompensationsnivån i eutrofa sjöar ligger ofta närmare ytan än vad den gör hos oligotrofa sjöar. Näckrosor är nyckelarter (typiska) för eutrofa sjöar Oligotrofa sjöar är ofta belägna i exempelvis fjällen eller i barrskogsbältet. I den del av barrskogsbältet som kallas tajga är sådana sjöar ofta humösa med lågt pH. Man brukar dela upp oligotrofa sjöar i två underkategorier, klarvattensjöar och humösa sjöar. Klarvattenssjöar har ett stort siktdjup samt en djup kompensationsnivå Svenska tolkningar Natura 2000 naturtyper . Sötvattensnaturtyper 3110-3260 . Beslutade 2011-06-13 . Näringsfattiga slättsjöar (3110, Oligotrofa mineralfattiga sjöar i slättområden) 3 6 8 11 14 16 18 20 Ävjestrandsjöar (3130, Oligo-mesotrofa sjöar med strandpryl, braxengräs eller annuell vegetation på exponerade stränder Eutrofa sjöar finns ofta på (eller är omgivna av) kalkhaltig berggrund. Eutrofa sjöar har som regel större siktdjup än oligotrofa sjöar. Vilka tre påståenden om Östersjöns ekosystem är sanna? (2p) Ett brackvattenhav har en salthalt som ligger mellan 0,05% - 3%
Eutrofa sjöar domineras av höga biomassor och en hög andel cyanobakterier i biomassan under sommaren medan oligotrofa sjöar har låga biomassor och låg andel cyanobakterier. Planktonsamhället, både växt - och djurplankton, svarar snabbt på vattenkvalitetsförändringar efterso en mindre grad av sannolikhet återfinns i intervallet 1,5 - 2. Även sjöar med beräkningsmässiga förhöjningar i intervallet 2 -3 ggr kan dock vara naturligt eutrofa. Resterande sjöar (kvot>3) bör vara mänskligt påverkade, d.v.s. eutrofierade. Även kvävehalter (totalkväve) klassificeras och bedöms enligt Naturvårdsverket produceras i sjön avsätts på botten i sjön. Mängden är olika inom skilda delar av en sjö beroende på vattendjup samt vind- och vågrörelser. Det finaste materialet ansamlas i de djupare områdena. I slättområden brukar man räkna med en sedimentationshastighet på ca 2 mm/år. sedimentationshastigheten är naturligtvi man enligt Enell (1987) benämna dem naturligt eutrofa. Enligt Leander och de Maré (1984) motsvarar analysvärdenas nivåer vad som kan förväntas i sydvästskånska sjöar. De sydväst-skånska sjöarna är visuellt lika varandra och karakteriseras av ställvis täta vassar samt vatte 3130 Oligo-mesotrofa sjöar med strandpryl, braxengräs eller annuell vegetation på exponerade stränder Ävjestrandsjöar 3140 Kalkrika oligomesotrofa vatten med bentiska kransalger Kransalgssjöar 3150 Naturligt eutrofa sjöar med nate eller dybladsvegetation Naturligt näringsrika sjöar 3160 Dystrofa sjöar och småvatten Myrsjöa
sjöar. Resultatet användes som kriterium för att välja indikatorer till ett sammanvägt index. Skillnader mellan referenser och påverkade sjöar i både gamla och nya index undersöktes. Både FIX och EQR8 var bättre på att separera sura, jämfört med eutrofa sjöar, från referensförhållanden. EQR8 va trofa, eutrofa, mesotrofa och dystrofa sjöar. De oligotrofa är klara, näringsfattiga och där trivs inte så många organismer. Eutrofa sjöar däremot är näringsrika. De har höga halter av kväve och fosfor. Växtligheten och djurlivet frodas. Dystrofa sjöar innehåller humusämnen, som gör vattnet mörkt. De har liten produktion
Eutrof (grek eu= väl, god, äkta. trofe= näring) betyder näringsrik.Eutrofa sjöar är således näringsrika; de karakteriseras av neutralt eller svagt basiskt pH-värde och riklig växtlighet av till exempel bladvass och gul näckros på grund av brunjord eller åkermarker omkring som orsakar ett tillskott av närsalter och kalk Eutrofa sjöar är näringsrika. Någon exakt gräns mellan näringsfattig och näringsrik sjö finns inte, utan alla varianter mellan ytterligheterna förekommer. Fosfor i sjöar . Fosfor är det näringsämne som begränsar växternas produktion i sjöar. Tillgången på ämnet avgör om sjön är eutrof eller oligotro Oligotrofiska och eutrofa sjöar är två typer av sjöar definierade utifrån sjöens näringssammansättning. Oligotrofa sjöar innehåller inte en hög nivå av näringsämnen. Därför innehåller de syrgasrikt rent vatten. Å andra sidan innehåller eutrofa sjöar höga nivåer av näringsämnen, huvudsakligen kväve och fosfor, och därför har de ökat tillväxten av algblomningar
Därtill kommer biologiska faktorer som mobiliserar fosfor till vattenmassan. Blågröna alger, som regelmässigt förekommer i stora bestånd i eutrofa eller hypertrofa sjöar, kan övervintra inaktiva i sedimenten och nästa sommar stiga upp i vattenmassan. De tar då med sig ett fosforförråd upp i vattenmassan Det är inte enbart näringstillgångarna som styr artsammansättningen i eutrofa och oligotrofa sjöar. Andra faktorer som pH, temperatur, storlek på sjön, djup, var i landet sjön är geografiskt belägen (dvs oligotrofa sjöar i södra Sverige skiljer sig från norrland), och exempelvis ifall det finns fisk eller inte
Biomasseackumulerande samhällen (B) är vanligare i näringsrikare (eutrofa och hypertrofa) sjöar, framför allt vid vattenblomning av cyanobaktrier (blågröna alger). I näringsfattiga sjöar förekommer dock också vissa långsamväxande och ackumulerande algarter som Gonyostomum semen och Bothryococcus braunii som kan nå förhållandevis höga biomassor i relation till fosforhalten Därför kan eutrofa sjöar ha många fytoplankton, vilket i sin tur resulterar i att siktdjupet är dåligt. Eftersom solljuset inte kan nå ner till bottnen har dessa sjöar mycket få bottenväxter och liten förekomst av fisk
3150 Naturligt eutrofa sjöar med nate eller dybladsvegetation Häckebergasjön 3160 Dystrofa sjöar och småvatten . Undersökningsområden Skeingesjön Skeingesjön, 5 km väster om Osby, är en sjö med svagt brunfärgat, måttligt näringsrikt vatten av god kvalitet Skillnader mellan referenser och påverkade sjöar i både gamla och nya index undersöktes. Både FIX och EQR8 var bättre på att separera sura, jämfört med eutrofa sjöar, från referensförhållanden. EQR8 var bättre än FIX på att urskilja eutrofa sjöar. De nya bedömningsgrunderna kan förbättras ytterligare
3110 Oligotrofa mineralfattiga sjöar i slättområden 3130 Oligo-mesotrofa sjöar med strandpryl, braxengräs eller annuell vegetation på exponerade stränder 3140 Kalkrika oligomesotrofa vatten med bentiska kransalger 3150 Naturligt eutrofa sjöar med nate eller dybladsvegetation 3160 Dystrofa sjöar och småvatte Eutrofa (näringsrika) sjöar: Dessa sjöar återfinns i sedimentrika jordbruksbygder under högsta kustlinjen. De är oftast grunda, har en hög produktion och ett rikt biologiskt liv men drabbas lätt av övergödning (eutrofiering) som medför syrebrist och igenväxning
Sjöar i Skåne har en överlag hög halt totalfosfor. arter av undervattens- och flytbladsväxter eller arter som till exempel är typiska för kalkrika eller naturligt eutrofa sjöar. Provfisken och kartering av undervattensväxter i Ringsjöarna 2001 och 2002 Eutrofa sjöar domineras av höga biomassor och en hög andel cyanobakterier i biomassan under sommaren medan oligotrofa sjöar har låga biomassor och låg andel cyanobakterier. Planktonsamhället, både växt - och djurplankton, svarar snabbt p För att använda tjänsten Tigtag måste du vara inloggad med ett personligt konto Sjömodellen är en modell för omsättning av näringsämnen i eutrofa sjöar. BIOLA bygger på en vertikalt uppdelad modell för blandning och värmeberäkningar, och simulerar temperaturskiktningen i en sjö och dess effekt på näringstillstånd och plankton. Kustzonsmodellen. Kustzonsmodellen används tillsammans med Vattenweb Oligotrofa sjöar är näringsfattiga. Eutrofa sjöar är näringsrika. Någon exakt gräns mellan näringsfattig och näringsrik sjö finns inte, utan alla varianter mellan ytterligheterna förekommer. Fosfor i sjöar . Fosfor är det näringsämne som begränsar växternas produktion i sjöar. Tillgången på ämnet avgör om sjön är
Eutrofa sjöar (3150) Areal Arealen eutrofa sjöar skall vara minst 700 hektar. Struktur/Funktion Täckningsgraden av tät vassvegetation får ej öka mer än 10 % på 12 år och får maximalt uppgå till 5 % av områdets vattenyta. Typiska arter Minst 7 av de typiska arterna av vattenväxter som kalmus, vattenskräppa sjön och undviker att syre förbrukas vid nedbrytning av växterna. bladvasszon fl ytblads-växter undervattens-växter Schematisk bild av vegetationen i en näringsrik sjö. Växterna avlöser varandra vid ökande vattendjup. Näckrosor och undervattensväxter Klippning av vattenväxter i Gudöviken, Drevviken Vanliga växter i Tyresåns. När anaeroba nedbrytare tar över talar man om döda bottnar. I eutrofa sjöar är det vanligt med syrgasfria sediment då syretärande material ofta anhopas på grund av hög produk-tion. Denna anoxiska miljö är även vanlig i de ovanliggande vattnen. Anaerob nedbrytning gå Eutrofa sjöar i områden rika på kalk och lera har vanligen en hög halt av vätekarbonat som buffrar mot försurning (Petersson. G., 2008). RAPPORT 6 (10) 2013-09-26 MKB _2013-09-26.docx Enligt modelleringen förväntas också kvicksilverhalten ökas. Som tidigare nämndes. sjöar bör klassificeras som eutrofa. Havgärdssjön ligger emellertid nära gränsen för att anses vara en mesotrof sjö. Vid vattenkemiska analyser erhälls ett momentanvärde, dvs det aktuella värdet just vid mättillfället. Det kan ligga var som helst mellan sjöns maximum
typen 3150, naturligt eutrofa sjöar. Dessa sjöar har generellt som bevarandemål att behålla sin karaktär. Florarna hyser naturtypen 3160, naturligt dystrofa sjöar och småvatten. Ett generellt bevarandemål för denna naturtyp är att vattnet ska behålla sin dystrofa karaktär, alltså brunhet och tämligen låg fosforhalt - Näringsrik sjö (Eutrofa) - Brunvatten sjö (Eutrofa) - Mörtsjön Material och metod - Vid sjön: Material, Metod - I labbet: Material, Metod Resultat - Bildresultat - Växter - Djurplakton - Växtprofil i Mörtsjön - pH-värde och temperatur mätning - Siktdjup och kompensations dju arna för eutrofa sjöar som används till vattentäkter, inte bara i Sverige, utan i hela världen (Chorus and Bartram, 1999). Blomningar med cyanobakterier kan orsaka be-svärande igensättningar i silar och filter, men värre är att vissa av blomningarna genererar giftiga toxiner (Gustafs-son et al., 2005; Ger et al., 2016). Om man badar Naturyp 3150, Naturligt eutrofa sjöar med nate- eller flytbladsvegetation Detta är en mycket omfattande naturtyp som kan delas upp i flera olika sjötyper. 3150 är en relativt vanlig naturtyp i Sverige och är vanligtvis mindre sjöar med dåligt siktdjup, relativt grumliga och på grund av omgivningen ofta neutral eller basisk Eutrofa sjöar Myriophyllum spicatum -maximal biomassa på 340g/m2 (torrvikt) 2013‐11‐08 10 Undervattensväxternas roll i det.
Gyttja är ett lånord från svenskan i engelska språket, som används om sediment i eutrofa sjöar. Även i dystrofa sjöar kan det finns gyttja . Beroende på uppblandning med andra material kan gyttja benämnas lerig gyttja , siltig gyttja , kalk gyttja , dyig gyttja mm. Färgen är vanligen grön, brun eller röd och konsistensen är klibbfri och elastisk (till skillnad från dy) Eutrofa sjöar. Grunda sjöar, särskilt de med botten av lersediment, är ofta näringsrika, eutrofa. Vassarna brukar vara både täta och högvuxna. Vid och i dessa sjöar förekommer sjöranunkel Ranunculus lingua, vattenmärke Sium latifolium, vattenstäkra Oenanthe aquatica, bredkaveldun Typha latifolia, jättegröe Glyceria maxima,. Levande sjöar och vattendrag Sjöar och vattendrag ska vara ekologiskt hållbara och deras variat‐ ionsrika livsmiljöer ska bevaras. Naturlig produktionsförmåga, biolo‐ gisk mångfald, kulturmiljövärden samt landskapets ekologiska och vattenhushållande funktion ska bevaras, samtidigt som förutsättning‐ ar för friluftsliv värnas Sjöar som har klassats som näringsrika kallas eutrofa, där förekommer det rikligt med växtlighet, primärproduktionen är hög. Oligotrofa sjöar är näringsfattiga sjöar som är begränsade av olika näringsämnen. För att klassa sjöarna efter näringshalt studeras totalfosforhalten i sjön. Om halten ligger över 25 µg/l klassas.
Alebäckasjöns vatten har hög kalkhalt eftersom sjön får sitt vatten enbart från uppströmmande kalkhaltigt grundvatten och direkt nederbörd. Generellt sett utgörs naturtypen av naturligt eutrofa sjöar och småvatten med hög biologisk produktion och artrika samt generellt näringskrävande växt och djursamhällen Ytvatten som sjöar har stor betydelse för dricksvattenförsörjningen, till exempel hälften av dricksvattnet i Sverige är från ytvatten. Enligt riskmatrisen har Vombsjön en stor risk för blomningar och särskild uppmärksamhet bör ägnas på sensommar och höst, eftersom result också visar att ju senare blomningen uppstår, desto mer sannolikt är det att de framkallar cyanobakterier I eutrofa sjöar med förekomst av en hög andel piscivora predatorer i förhållande till planktivora fiskar är vanligtvis siktförhållanden goda, och vice versa (Persson m.fl.1991; Brönmark m.fl. 1998). Med anledning av att siktförhållanden i Araslövssjön och Hammarsjön har kraftigt reducerat Planktontäthet i sjöar. Hej! Jag skriver en text om plankton och ska skriva var de förekommer mest (eutrofa eller oligotrofa sjöar), d.v.s. var planktontätheten är störst. Jag har gjort lite research (både på nätet men även i min kursbok). Det jag har kommit fram till är att plankton förekommer mest i näringsrika sjöar, men inte. Naturligt Eutrofa sjöar med nate- eller dybladsvegetation (3150). BEVARANDEMÅL UPPFÖLJNINGSMETOD Naturtypens areal i området skall uppgå till minst 33 ha. Flygbildtolkning alt fältkontroll minst vart 12:e år. Ph-värdet skall vara >7 och totalfosforhalten mellan 25 & 125 µg/l Provtagningar i objektet enligt handboken för miljöövervaknin
3150 Naturligt eutrofa sjöar med nate- eller dybladsvegetation (25,5 ha) 3210 Naturliga större vattendrag av fennoskandisk typ (570 ha) 3260 Vattendrag med flytbladsvegetation eller akvatiska mossor (40 ha) Ingående arter enligt habitatdirektivet 1029 flodpärlmussla (Margaritifera margaritifera) 1032 tjockskalig målarmussla (Unio crassus Kan det finnas cyanotoxiner i dricksvatten? / Are there cyanotoxins in the drinking water? / Li, Jing; Persson, Kenneth M.. I: Vatten: tidskrift för vattenvård /Journal of Water Management and research, Nr. 4, 73, 2017, s. 145-149. Forskningsoutput: Tidskriftsbidrag › Artikel i vetenskaplig tidskrif - Naturligt eutrofa sjöar med nate eller dybladsvegetation Funbosjön är en mycket näringsrik slättlands sjö med betydligt färgat vatten och mycket god buffringskapacitet mot försurning. Sjön ä Kan det finnas cyanotoxiner i dricksvatten? / Are there cyanotoxins in the drinking water? / Li, Jing; Persson, Kenneth M.. In: Vatten: tidskrift för vattenvård /Journal of Water Management and research, No. 4, 73, 2017, p. 145-149. Research output: Contribution to journal › Articl
starkast utvecklat i näringsrika (eutrofa) sjöar, som företrädesvis förekomma i fruktbara, väl odlade låglandstrakter, och består då till övervägande del av små växter (blågröna alger, kiselalger m. fl.), som ofta om sommaren uppträda i sådan mängd, att s. k. vegetations-färgningar eller grumlingar av vattnet uppst De är näringsrika (eutrofa) till mycket näringsrika (hypertrofa) och algblomningar uppträder i allmänhet regelbundet. Algblomningar av cyanobakterier kan vara giftiga då vissa arter kan producera potenta toxiner (se faktaruta). I denna undersökning har växt- och djurplanktondata från nio skånska sjöar analyserats och utvärderats En del eutrofa sjöar är också så näringsrika att många förut vanliga djur försvinner och näringsvävarna förändras. Om det påverkar skedanden negativt går inte att få bekräftat, men att arten blir alltmer sällsynt är aktiva fältornitologer överens om
de störningar som noteras i en sjös biota eller ekosystem är orsakade av människan eller om störningen skulle finnas utan mänsklig påverkan. Det betonas att det finns naturligt näringsrika sjöar, men att det inte är särskilt vanligt. Vidare nämns möjligheten att en sjö kan vara naturligt sur som är klassad som naturtyp 3150 - Naturligt eutrofa sjöar med nate- eller dybladsvegetation, är att bibehålla en naturligt eutrof sjö med nate- eller dybladsvegetation. Bete med nötkreatur sker i både Broängarnas naturreservat och intilliggande Aspviks strandängar. Vasslåtter sker kontinuerligt i viken invid golfbanan. Eutrofa sjöar karaktäriseras av en hög bi-omassa under hela sommaren. I oligotrofa sjöar överstiger biomassan sällan 1 mg/l. Sura sjöar och sjöar med hög humushalt karaktäriseras av en låg biomassa. Biomas-san kan variera kraftigt under och mellan år i en och samma sjö. Det är därför svår Därutöveringick 99 utvalda eutrofa sjöar, 84 sjöar som provtagits i samtliga nationella sjöinventeringarsedan 1972 och för jämförelser även 50 sjöar inom programmet förtrendsjöar. Länsstyrelserna kompletterade undersökningen med egna medel vilketresulterade i 536 ytterligare sjöar
sjös näringsväv genom att de producerar syre och organiskt material samt utgör en viktig födoresurs för mikrober, djurplankton, cilia-ter, bottenfauna och fisk. Merparten av al-gerna har fotosyntetiserande förmåga och har därför tidigare räknats till växtriket, vil-ket också avspeglas i termen växtplankto Fiskens inverkan på trofiförhållandena i eutrofa sjöar : slutrapport / sammanställd av Gunnar Andersson. Andersson, Gunnar, journalist (författare) Publicerad: Lund, 1979 Svenska 22 bl. Serie: Limnologiska institutionen, Lunds universitet, 0348-0798 ; 3024 Bo Vilket i fallen med eutrofa sjöar kan leda till ett algdominerat grumlig jämnviktsläge (Van djik & Van donk 1991). 4 Figur 1: Det teoretiska förloppet på en lyckad biomanipulation till vänster; zooplankton gynnas vilket medför et naturtyperna oligo- mesotrofa sjöar med strandpryl, braxengräs eller annuell vegetation på exponerade stränder och naturligt eutrofa sjöar med nate- eller dybladsvegetation. Naturreservat och naturvärdesområde klass 2: Ensta ö Reservatet består av ön Ensta ö som är belägen i sjön Uttran, en kilometer sydost om Rönninge station. D Contextual translation of eutrofa into English. Human translations with examples: eutrophic, eutrophic lake, eutrophic water
• eutrofa sjöar • brackvatten. pH < 6. Huser & Rydin 2006. Gårdsjön. Carey & Rydin 2011. P halter i sediment. Al(OH) 3. Rydin m fl 2000. Tillsatt aluminium i sediment Sutare (Tinca tinca) finns i grunda eutrofa vikar på kusten och i flera eutrofa sjöar i södra och mellersta Finland. De varma somrarna på 2000-talet har varit gynnsamma för sutaren. På vissa ställen är bestånden starka och det finns stora mängder sutare på ett par kilo S - 3150 Naturligt eutrofa sjöar med nate- eller dybladsvegetation S - 3160 Dystrofa sjöar och småvatten - P 3170 Mediterrana temporära småvatten - P 3180 Turloughs - - 3190 Sjöar av giarst - P 31A0 Transsylvanska lotusbäddar i varma källor 32. Vattendrag - vattendragssträckor med naturlig elle minst 16 sjöar av olika biologisk och morfologisk karaktär. I ett antal sjöar (minst sex sjöar, t.ex. tre oligotrofa djupa och tre eutrofa grunda sjöar), bör krattmetoden jämföras med snorkling samt även med rutinventering med hjälp av dykning längs transekter